Återfall

veckan har varit bra. Väldigt bra. Jag har njutit av min ensamhet i min lägenhet, hans utflytt. Luften och energin i mitt hem har blivit sig själv igen. Det var som om det var ett tryck innan när han bodde här. Ett tryck av jobbighet, förudmjukelse och smuts. Nåt som jag inte märkte riktigt när han var här, men som jag märkte efter att han lämnat mitt hem. Det har helt enkelt rensats ut och i söndags när jag vaknade vaknade jag av frihetskänslor. Jag tänkte att tänk att jag släppt in en människa gett honom allt och han har bara tagit och tagit och tagit utan att ge någonting tillbaka och jag fortsatte att ge och ge och ge...Tills jag var helt slut. Jag fattade det inte då, men nu fattar jag. Hemskt. Som sagt har jag mått bar och haft en härlig lycko och frihetskänsla.
Fram tills igår. Snubben har mina nycklar sen han bodde här. Och vi har kommit överens om att jag ska ha dem, men att det inte är brottom. Ja just det pratade snabbt med honom I lördags och frågade om det var över mellan oss, och han svarade - Vadå har det har inte varit nåt mellan oss så det är inget som kan vara över. Jag bara skakade på huvet och gav ifrån mig ett inre skratt. HAN E JU SÅ ROLIG. i vilket fall dagarna har gått galant. Inga samtal från honom och inga samtal till honom från mig. Men igår ringde han vid tre tiden. Jag fick hjärtklappning och tappade focus och humör. Darrningar och blev påmind av hans exictens.
Fan jag pallar inte, men jag svarade.
Han frågade vart jag var och att han var vid mina kvarter. Jag svarade att jag var på andra sidan stan.
- Okey men när är du hemma?
- Jag vet inte. Ska ha ett möte nu, men jag kanske e hemma till sju.
- Men då e inte jag o dina kvarter. När e du hemma imorgon, övermorgon?
- Men du jag vet inte jag...jag e hemma när jag e hemma och...Men du det är inte brottom. Vi kan höras om nycklarna senare. Jag har en träff nu. Vi hörs ok.
- Men du e väl hemma nån gång...Vad gör du?
- Vi hörs, det e lungt.
Han var hetsig och jobbig. Han gjorde mig nervös och stressad och jag tappar totalt koncentrationen. Jag pallar verkligen inte träffa honom, jag orkar inte hålla på och ringas om att få nycklarna och försöka synka med honom. Så jag ringde tilbaka.

- Du för att underlätta för dig så ere ju bara för dig att lämna mina nycklar i brevlådan när du har vägarna förbi nästa gång. Det blir enklast så för både dig och mig.

Han gick med på det.
Så då var det avklarat. Puh! Men visst kände jag mig ur dagens balans och disstraherad.

Efter ca en halvtimma ringer han tillbaka till mig.
- Vad håller du på med. Vad menar du med att jag ska lämna dem i brevlådan. Nu kornar du mig i ett hörn igen som alltid. Som i lördags när du frågar om det är över mellan oss och nu det här med nycklarna ska lämnas i brevlådan. Vad håller du på med.
- Inget, jag tänkte bara att det skulle bli enklast så för att du blev så hetsig över att jag inte kunde ge dig en tid då jag var hemma.
- Okey men jag kommer till dig imorgon, vad gör du imorgon.
- Jag är upptagen, imorgon e jag inte hemma.
- Vad ska du göra.
Han frågade mig hundra gånger typ...Jag svarade med att jag inte var redovisningsskyldig, åsså höll vi på så fram och tillbaka ett litet tag. Jag blir dum och paralyserad i hjärnan när jag pratar med honom, stressad och svettig. Till slut sa jag att jag skulle ut och träffa vänner. Han börja snacka om att jag ljög och att jag säkert skulle träffa nån annan. Jag skrattade till lite och sa att tror du att jag har lust och ork att träffa nån nu efter allt vårt.
I vilket fall sa jag till slut. Jag har ju sagt att jag e hemma vid sju idag så vill du komma när jag e hemma så e det idag vid sju. Så enkelt ere. imorgon e jag inte hemma. Och jag vet inte just nu hur resten av veckan ser ut.
Han säger - Oket jag kommer idag vid sju,...Vi träffas hemma hos dig inte ute.
Jag sa ok.
Jag drog hem vid sex tiden. Plockade upp lite hemma hos mig och började förbereda mig mentalt.
För att göra det kort...Och kära läsare...Ni fattar väl by now...Han kom inte alls.
Så där satt jag som ett pucko igen och väntade, tappade humöret ännu mer, kände mig svag och dum olustig och bara såååå på botten. Han vann igen. Han lyckades igen. Att förstöra min hela dag. Jag blev så matt att jag inte pallade att gå och träna fast det var inplanerat. Planen var att hade han kommit vid sju skulle jag i alla fall vara tvungen att gå vid åtta för att hinna till mitt träningspass. Men nu när han inte dök upp pallade jag inte göra nåt.
Jag ringde honom, han svara inte, jag smsa honom han svarade inte.
Till slut ringde jag hem till DEM, han svarade. Jag sa Hej det är...Han la på.
Fem munuter efter ringer han mig och skriker i mitt öra om att jag e dum i huvet som ringer honom tusen gånger att människor inte låter honom vara. Jag sa att he brings it up on him self...Säger man sju så kommer man.
Då i det ögonblicket kände jag att -Du jag behöver inte de nycklarna. Skit i det. ( Jag låser bara överlåset hädanefter).
Vi la på. Två minuter efter ångrade jag mig. För jag behöver extra nycklarna- Ringde tillbaka sa kort ock koncict...Lägg nycklarna i brevlådan jag vill ha dem. Och så la jag på i hans ansikt. Det är första gången jag har lagt på luren in his face, medans han gjort det mot mig ca tusen gånger.
Efter det var jag sååååååååååå förbannad. Jag kände mig så förudmjukad än en gång Fuck Fuck Fuck. Han lyckades att ta ifrån mig all min energi igen. Han ska bestämma. Han bara ville sätta mig på plats. Han är alltid steget före. Han är verkligen en disgrace to humanity. Han e ond och elak. Han är hemsk, han är en förbannelse.

Avgiftning

Fan vad rädd jag var förra veckan innan jag drog till Berlin. Jag var helt säker på att jag skulle dö. Inte klara det här uppbrottet.
Var rädd för att det skulle dröjja minst 4 månader innan jag typ kommit över honom. Jag hade ingen lust för nånting. Önskade typ att nån bara av en slump skulle skjuta mig. Puff. Jag var rädd för de kommande fyra månaderna. Men nej, det behövdes bara ett Berlin och ett nytt focus. Det va så lätt. Okey jag ska erkänna att jag e ju inte ÖVER honom...Men I'm in a good place att det är manegeble just nu. Jag äter, skrattar, e social tränar och väntar inte på att han ska höra av sig till mig. Jag vill typ inte att han ska höra av sig till mig, för ifall han hörde av sig till mig är jag inte riktigt säker på att jag skulle inte kunna motstå att gå med på att vilja träffa honom, av bara ren nyfikenhet. Och den risken vill jag inte ta, för jag kanske faller på en gång. Så det e sååååå bra att han inte hör av sig till mig. Tack Tack övre makter.jag klarar galant av att han inte hör av sig till mig, just nu.
Och Jag har inte lust att höra av mig till honom heller vilket är väldigt väldigt bra.
En annan grej, mitt focus byte är så bra, att han bor i ett annat land( på andra sidan vattnet)...Alltså utanför sveriges gränser. Detta betyder att jag är helt fri i Stockholm. Jag är nu öppen för alla nya förslag som kan vara mycket mycket bättre än allt. För jag menar säg att jag hade bytt focus till nåt här i stockholm, kankse jag skulle sitta och vänta på att han skulle höra av sig, jag kankse skulle fantisera om att han och jag skulle kunna hitta på saker eller så skulle jag gå på de ställen som han brukar hänga på för att få träffa honom. Alltså börja styra mina intressen efter honom. Men nu är det omöjligt eftersom mitt nya focus inte ens bor här inom de svenska gränserna. Så jag e liksom lite pånyttfödd beredd att ta emot något fräscht något som kan bli på riktigt. Jag är Friare nu...
Åhhhhh Jag har kännt mig som om jag var i en web alltså fast i ett spindelnär. Ett tag var jag så förrvirrad. jag får rysningar bara av tanken över hur hemskt allting egentligen varit. Och det kanske jag pallar berätta en annan dag. Inte nu för jag e så fri, och mår så mycket mycket bättre än vad jag har gjort de senaste fem månaderna.

Jag e tillbaka

Ok Tillbaka från Berlin och som en ny människa....
De två första dagarna ( nätterna) var lite jobbiga, var inte en partyprinsessa precis. Men jag åt massor av mat hela tiden. And thats a sign of me coming back to life again, när jag börjar äta. Sen blev jag avlöst av kompisar. Mitt första gäng som jag var där med drog på söndagen, då blev jag avlöst av en vän som håller på och turnerar med en musical runt om i tysklad, och just den här söndagen skulle hon tillsammans med sin nyfunna snubbe komma till berlin. Det var helt perfekt, så på söndag kväll hakade jag på Musikal artisterna. I det här gänget fanns en snubbe som från början inte alls verkade intressant. Men under kvällens gång växte han i mina ögon. Han var arrogant och svår att få kontakt med.
Men han blev kvällens utmaning och disstraktion från mitt tragiska liv här hemma i sverige.
Jag sa till min vän. Honom ska jag ha in the end of the night. Hon sa It's not gonna happen, forget about it, hela ensemblen har redan varit på honom och han är oruckbar. Det kommer aldrig gå. Jag sa Watch me. Hon sa, klarar du honom är du kvinnornas kvinna. Jag sa Watch me...Kvällen gick. Vi gick på världens roligaste gay club, dansde dansade dansade...Jag kände mig som kvällens drottning with a mission. Plötsigt tar denne sexiga man min hand, fö mig bort från gruppen. Vi hamnar on the dance floor...till slut vi Hånglar och vi slutade inte hångla det var wunderbar. Här hånglar jag med en estnisk dansare, och vi slutatde inte hångla och allt som hör till en romans, förrän det var dags för mig att åka hem. Och jag åkte hem en dag senare än planerat, bara för att fortsätta vara med honom och för honom att få va med mig. Min vän var imponerad- jag var imponerad...Jag är kvinnornas kvinna, Jag behöver få vara det ( fast att jag fattar att han va med mig för att jag står utanför en ensemble) Men jag skiter i det, vi hade det wunderbar.
Men en liten detalj bara...Den här snubben är gift...

Jag drar

Jag drar nu till Berlin över helgen. Har mått så dåligt hela den här vecka jag hoppas hoppas att jag får energi av att komma ifrån., kanske lite distans till saker och ting.
Har inte ätit något på hela veckan är sjukt trött, ledsen, frustrerad och igår var jag tvungen att ta lugnande för att kunna sova. Det va rätt bra grejjer faktiskt...Fick dem av min mamma, va hos henne igår och hämtade. Såååå skönt...
Hoppas det blir bra nu ett par dar, Insallah...
Bisminlahirahmanirahim...

De bra saker som älskarinna relation fört med sig

Jag tränar tre gånger i veckan för hans skull, så att jag blir snyggare och tajtare. Jag är alltid nyrakad. Jag har renoverat mitt hem, slipat golv och målat om så att det ser fräschare och stiligare ut här hemma. .. Jag började blogga...Jag shoppar lite mer
Jag ser alltid till att jag är extra snygg de dagar jag ska träffa honom, jag luktar gott, mIna naglar är alltid nymålade. Jag har skaffat mig sexigare underkläder. Och förlåt mig om jag e vulgär ( jag har övat upp min sugteknik, och blivit mycke mycke bättre).
Och när jag blir skit rädd för att han ska dumpa mig kommer jag på massa bra idéer som jag ska göra. Jag har just kommit på en jätte bra dokumentär ide´, tack vare han. Jag ska dra till Berlin över helgen för att komma bort och få lite nya in puts.
Allt för hans skull för att öka mitt värde... but hey! I slutändan blir det ju i alla fall för min skull, även om det är han i sitt omedvetna triggar igång min sysselsättning... Jag är särskilt nöjd med träningen.

Utflytten

Han har flyttat ut nu, dragit till en polare, i väntan på att hon ska flytta ut ur deras gemensamma lägenhet. Detta är en info jag fått från honom. Jag vet inte han kanske ångrar sig och gåtr tillbaka till henne.
Det verkar som om hon vill ha tillbaka honom. Till mig säger han att han inte tänker gå tilbaka till henne. Jag frågade honom idag varför är vi inte bara ärliga. Eller huvudsakligen du.

Hans svar - Lika lite som hon vill veta att jag träffat någon annan, lika lite vill jag veta att hon träffar någon annan. Jag skulle föredra att hon ljög för mig än sa sanningen.
Det sved lite till i hjärtat när han sa så, Varför ska han bry sig om hon träffar nån annan och om hon skulle göra det skulle han då få en wake up call och föröska få tillbaka henne? Hmmmm, jo jag kan förstå resonemanget, jag håller nog också med honom...Men...

Igår när hon stod utanför min dörr hade hon skickat massa sms till mig. När jag kollade dem långt senare ( för telefonen låg någon annanstans och vi ville inte ha rörelse i lägenheten medans hon va utanför) så ställde hon bland annat frågan om han bodde hos mig och att hon inte tänkte gå förrän jag öppnat dörren och hon fått veta sanningen. Det tog mig en dag att orka svara på hennes sms. Jag svarade att han inte hade varit hos mig.
Snubben fick som han ville igen. Det var ett planerat sms, där jag även bad om ursäkt för att det dröjt så länge innan hon fick svar eftersom jag hade glömt telefonen hemma och varit borta hos min mamma över helgen. Sms var dumt och ren lögn och hon gick ju såklart inte på det. Det märktes ju på sms som jag fick tillbaka. Det jobbiga är att hon står ju över mig nu, jag känner mig falsk och löjlig som om jag gör allt för hans skull till och med kommer med riktigt billiga lögner. Allting känns så billigt nu, fult och nedskitat. Men jag vill fortfarande vara med honom.
( ursäkta stavning igen, men jag orkar inte)

hon var utanför min dörr och väntade

Ok Efter hans semester drama har detta hänt. När han kom hem blev han utslängd av sin tjej. Det tog slut på riktigt mellan dem. Han flyttade in hos mig utan hennes vetskap förståss. Det va ungefär tre veckor sen. Sen han kom hit har han legat i sängen och mått dåligt, gått ut två eller tre gånger utan att ringa mig för att tala om att han inte kommer under natten. jag vet inte vart han varit, han stängde bara av sin telefon och hörde inte av sig förrän 24 timmar hade för längesen passerat. Under den här perioden har jag - Done his londry, cooked for him and done the grocery shopping. I even did his erends...Like he could order food.. And I bought it for him, alltså been his delivery girl. Ha ha I'm a fucking big joke. Mitt självförtroende är i botten och jag känner mig värdelös. Och om man kände mig eller de som känner mig tappar hakan när de hör de ovannämda ärendena jag räknar upp. Ja jag driver med mig själv och skrattar åt mig sjäv när jag berättar det, men allt är sant. Jag tappar väl själv mine egen haka.
Är jag verkligen så ursvulten på kärlek? Jag har noll respekt för mitt hjärta. Jag vet allt for a fact, men orkar inte göra nåt åt det.
Förrän detta. ( ett mail som jag skrev till min vän)
Ush jag har haft sån drama. Hans tjej va här i morse och va helt galen. Plingade på och satt utanför och vänta. Vi två som två äckliga fegisar att helt tysta i lägenheten. Till slut var jag tvungen att sms en vän för att han skulle komma och kolla om hon fortfarande va kvar. Men fyra timmar efter var hon inte det. Nu är allt smutsigt och förstört mellan mig och honom. Det e bra i och för sig. Men det gör ont att ljuga och va ett äckel mot henne. Men jag kommer väl slippa det hädan efter. Det är inte det att jag skyddar honom, det är på sätt och vis henne. I don´t want to rub it in her face, speciellt inte heller när jag vet att han inte älskar mig eller tycker om mig så som jag önskar han gjorde. Men jag ska börja intala mig själv att han inte är värd mig och allt jag egentligen skulle kunna ge. Han ligger här och sover, flyttar ut imorgon och jag kan inte sova. Jag vill bara tillbaka till mitt normala liv och slippa ha honom som min första prioriet som ändå inte leder nån vart. Jag har försummat så mycket för den här skiten, mitt hjärta, familj och vänner. Ush hoppas det tar slut, men det värsta av allt jag önskar innerst inne att han kommer tillbaka till mig sen och sger att han älskar mig.

Det viktigaste av allt. Jag klandrar inte henne för något jag tycker inte hon är knäpp hon gjorde det hon kunde, hon har all rätt att föröska få fram sanningen oavsett vilka medel hon tar för sig. Jag r helt på hennes sida. Men jag orkade bara inte öppna någon dörr i dagens tillstånd.
( Ursäkta min svenska och engelska stavning, orkar inte rätta nu, man fattar i alla fall vad ag typ försöker säga)