onsdag 8 april 2009

Oj det var länge sen...

Idag ere 2 år sedan han å jag inledde vårt förhållande... 1 och ett halvt år sedan vi blev påkomna... Och nu bor han hos mig sedan 4 månader tillbaka.
Han och jag har blivit ett. Det är dock inte passionerat kärleksförhållande, vackert med sköna fina ny förälskelse minnen utan kanske vår kärlek började för... ja när han flyttade in här. I alla fall hans "kärlek" till mig började då när han flyttade in till mig.
Han och jag behöver av nån anledning varann, vi älskar varann, men på ett annat sätt... Jag vet inte vilket men inte sånt där hmmm...Jag har inte orden. Vi e beroende av varann, som... Åhhh jag vet inte vad det är vi har. Vi verkar helt enkelt behöva varann, fast vi går åt olika håll. Vi har inga gemensamma mål, ingen gemensam dröm om en framtid ihop, Inga planer ihop, vi bara är med varann. kanske väntar båda på nåt bättre men så länge har vi varann... Båda kanske e fega för att vara själva, därför går vi an för varann...Men grejjen e den ingen gör en effort för att gå skilda vägar heller så vi är också fast med varann...Vi bara e med varandra, bara existerar med varann, men har ingenting gemensamt än att jag har honom och han har mig.
Jag har min egen dröm och han har sin dröm och vi lever under samma tak. Han har sitt och jag har mitt, men på nåt sätt älskar vi varann... Antar jag...